Står inte ut

Just nu känner jag att jag är en tjej med väldigt mycket hopp! Jag känner den där känslan av längtan, upprymdhet, hopp och en massa andra bubblande och sprudlande känslor i magen. Och när dessa känslorna blandas så går min hjärna på högvarv! Alla tankar far förbi fram och tillbaka i ett enda virrvarr. Jag älskar faktiskt känslan men jag blir också tokig på den.

Jag tror att det här har och göra med att jag känner så mycket för en massa olika personer, idéer etc. Jag tänker varenda minut på mannen som jag skrev om i inlägget nedan. Den mannen jag skrev om sist i inlägget ni vet. Sedan tänker jag hela tiden på att jag måste fixa med boendet i Stockholm, OCH att jag måste ta tag i mina ansökningar till utbildningarna. Jag tänker också mycket på att jag måste börja träffa alla mina älskade här hemma i Göteborg mer. Sist men inte minst måste jag börja ta tag i de akademiska arbetena. Just det! En sak till! Jag har fått ett nytt jobb som jag också tänker mycket kring.

Just nu är det bara för mycket. Jag måste trycka på en pausknapp och pusta ut. Men det går inte! Jag bara vill vill vill så mycket, men jag måste inse att det är sådant som jag får ta som det kommer. Det är dock så himla svårt att förstå. Jag vill ju allting nu. Med en gång.

Åh.. Jag blir vansinnig.



XX

PS! Visst har min underbart coola vän gjort en fin design?
PS 2! Jag nämner ju inga namn här. Hoppas det är ok.
PS 3! Jag lovar att det kommer andra inlägg. Sådant med bilder, kläder etc. PUSS